Hannas koja

Idag känner jag mig totalt avskärmad. Det är som att omvärlden inte existerar. Det är bara jag med mina tankar.
Tanken är inte så skrämmande.

Jag har en jätte låååååång dag idag - igen! Jag fattar inte. Jag tror att en minut inte alltid är en minut. Den måste bli kortare ibland, och längre ibland. Det är den enda logiska förklaringen.
Så, då har jag rett ut det också, känns bra.

Jag är hungrig, men kan inte riktigt förmå mig själv att hämta något ätbart.. Jobbig situation huh?

Jag kanske gör ett försök nu ändå.