Måndag
Hej!
Gud vad jag låter positiv tänker du, och jaa, jag är faktiskt ganska positiv idag.
Har fått ganska mycket gjort, och det är bra. Prosit.
Har dock lite små tråkigt såhär dags när småtimmarna nalkas. Varför kallas det egentligen småtimmarna? De är väl minst lika stora som alla andra timmar? Det är min åsikt. Förnedring på hög nivå.
Varför bryr jag mig undrar du, för att jag är sån svarar jag då. Jag bryr mig om hemskt ovesäntliga ting, och det förgyller eller förödar mina dagar. Nu vet du det också, du kära läsare.
Om du läst mitt tidigare inlägg såg du nog gårdagkvällens aftonbön. Den slog inte in. Eller jo, det regnade ju inte idag. Det SNÖADE, ännu värre! Hallå, det är meningen att det ska bli vår nu, inte vinter. Har vi inte haft nån vinter hittills behöver den fasen inte komma dragandes nu. Det ska Han veta, Han däruppe.
Hur som helst så trotsade jag och M busvädret som rådde, och begav oss ut på en promenad. Det var ganska mysigt. Bortsett från skavsår och att hestapollen hade kurr i magen så att han var tvungen att stanna å käka med jämna mellanrum. Det var charmigt och jobbigt. Som en bongstyrig schäfer är han. Men charmig.
Efter den mysiga promenaden i det inte alls så mysiga vädret åkte jag hem och var hemskt rastlös. Jag hoppade in i bilen och slog ihjäl ett par timmar hemma hos min manlige kumpan. Det var trevligt.
Jag hatar matematik dock. Kumpanens little sis satt och pluggade just detta djävulens ämne. Fy fan säger jag. Ska detta verkligen vara nödvändigt? Jag har inte haft mycket nytta av just matte alltså. De fyra räknesätten är ju ganska bra att kunna, och det kan jag faktiskt. Resten anser jag vara överkurs. Jag vet att min kvinna håller med mig. Här är hennes blogg förresten. Träffade henne häromdagen faktiskt. Var hemskt trevligt. Åkte med na´upp till Weasel och hälsade på lite. Trevligt. Det är bra att ha en kvinna som hon som sin högra hand. Det är verkligen det.
Även om vi inte skulle prata med varann på 10 år så skulle vi ändå liksom ta vid där vi slutade. Sjukt bra.
Annlo däremot är nog död. Hon har inte ringt och bjudit sig på fika på hur länge som helst. Jag är lite orolig.
Ann-louise, om du lever. Skicka ett sms.
Snart är det sommar. Jag ser fram emot detta..Mest av allt att kunna träna när jag vill. Underbart. Jag hatar lera och regn. Snö också får den delen. Vädret sätter käppar i hjulet för mig och M. Inte bra nånstans.
Nu skriver jag bara för att skriva, och det mår nog ingen bättre av.
Förresten bidrar säkert bloggarna till klimathotet. Det tror jag. hahaha ^^
Nu är det tack och gonatt för Hanna J.
Hejdå!
Gud vad jag låter positiv tänker du, och jaa, jag är faktiskt ganska positiv idag.
Har fått ganska mycket gjort, och det är bra. Prosit.
Har dock lite små tråkigt såhär dags när småtimmarna nalkas. Varför kallas det egentligen småtimmarna? De är väl minst lika stora som alla andra timmar? Det är min åsikt. Förnedring på hög nivå.
Varför bryr jag mig undrar du, för att jag är sån svarar jag då. Jag bryr mig om hemskt ovesäntliga ting, och det förgyller eller förödar mina dagar. Nu vet du det också, du kära läsare.
Om du läst mitt tidigare inlägg såg du nog gårdagkvällens aftonbön. Den slog inte in. Eller jo, det regnade ju inte idag. Det SNÖADE, ännu värre! Hallå, det är meningen att det ska bli vår nu, inte vinter. Har vi inte haft nån vinter hittills behöver den fasen inte komma dragandes nu. Det ska Han veta, Han däruppe.
Hur som helst så trotsade jag och M busvädret som rådde, och begav oss ut på en promenad. Det var ganska mysigt. Bortsett från skavsår och att hestapollen hade kurr i magen så att han var tvungen att stanna å käka med jämna mellanrum. Det var charmigt och jobbigt. Som en bongstyrig schäfer är han. Men charmig.
Efter den mysiga promenaden i det inte alls så mysiga vädret åkte jag hem och var hemskt rastlös. Jag hoppade in i bilen och slog ihjäl ett par timmar hemma hos min manlige kumpan. Det var trevligt.
Jag hatar matematik dock. Kumpanens little sis satt och pluggade just detta djävulens ämne. Fy fan säger jag. Ska detta verkligen vara nödvändigt? Jag har inte haft mycket nytta av just matte alltså. De fyra räknesätten är ju ganska bra att kunna, och det kan jag faktiskt. Resten anser jag vara överkurs. Jag vet att min kvinna håller med mig. Här är hennes blogg förresten. Träffade henne häromdagen faktiskt. Var hemskt trevligt. Åkte med na´upp till Weasel och hälsade på lite. Trevligt. Det är bra att ha en kvinna som hon som sin högra hand. Det är verkligen det.
Även om vi inte skulle prata med varann på 10 år så skulle vi ändå liksom ta vid där vi slutade. Sjukt bra.
Annlo däremot är nog död. Hon har inte ringt och bjudit sig på fika på hur länge som helst. Jag är lite orolig.
Ann-louise, om du lever. Skicka ett sms.
Snart är det sommar. Jag ser fram emot detta..Mest av allt att kunna träna när jag vill. Underbart. Jag hatar lera och regn. Snö också får den delen. Vädret sätter käppar i hjulet för mig och M. Inte bra nånstans.
Nu skriver jag bara för att skriva, och det mår nog ingen bättre av.
Förresten bidrar säkert bloggarna till klimathotet. Det tror jag. hahaha ^^
Nu är det tack och gonatt för Hanna J.
Hejdå!
Kommentarer
Trackback
